Hon
borde aldrig ha anmält sig som frivillig till psykologstudenternas
studie. Om man inte gjorde färdigt testet fick man i alla fall ingen
biobiljett.
Här stod hon nu. Begrep ingenting.
Alla hålen var ju lika stora. Alla nummer var olika.
Om det var kukmått skulle det antagligen vara längd och inte omkrets. Men det fanns inte någon ruta att svara kuklängd i.
Hon gjorde en egen liten ruta, helt enkelt, under den för kön. Skrev Hillarp. Så ställde hon sig och måttade igen.
Hon ville verkligen ha den där biobiljetten.
Bild: Lotta Gustafsson
Text: Carina Svensson
Ju mer vi är tillsammans
Tillsammans
Tillsammans
Ju mer vi är tillsammans
Ju gladare vi blir
För dina vänner är mina vänner
Och mina vänner är dina vänner
Ju mer vi är tillsammans
Ju gladare vi blir
Bild: Lotta Gustafsson
Text: Carina Svensson (fritt efter Gösta Stevens)
Eyeliner
var inga bekymmer och läppstift kladdade aldrig. Det var det där med
vad som kommer ur andra öppningar. Och framstjärten var ju faktiskt inte
så lättdefinierad som man kunde tro. Singularis bestämd form, javisst,
men i själva verket var det ju två stjärtar fram och en bak, eller en i
mitten och... ja, ni hör ju själva. Det här med cykeln var också svårt
med pennkjol. Inte trampcykel utan den där kvinnliga cykeln, den som
följer månvarven som indianerna säger. Men om man håller en vinare i
handen kan man gå som dam; att man spillt vitt och rött och inte lämnat
osnyggt på damrummet. Den gröna buteljen matchar nagellacket också.
Snyggt. Och det är ju viktigast. Leende kärlek, bara.
Bild: Lotta Gustafsson
Text: Carina Svensson

Tjejkväll...
rakas eller klippas
suddas eller strippas
stå och vänta frysa
komma är att nysa
Bild: Lotta Gustafsson
Text: Carina Svensson